stephie

sitter o funderar tillbaka till när ja var gravid.. vilket satans humör jag ALLTID hade. Jag var sur och arg 24 7, helt seriöst. Jag kände inte igen mig själv, jag var som en helt annan person.. jag tänkte annorlunda, jag fick upp bilder i huvet om hur alla människor i hela världen var riktiga idioter. jag tyckte att jag alltid hade rätt. Allt var alla andras fel, och all skit hamnade alltid på mig, helt utan anledning.. tyckte jag alltså. (MEN, när jag tänker efter så fick jag mkt skit lite överallt ifrån, folk tjatade och gnällde på massa JAG skulle göra, dittan o dattan hit o dit. och jag gjorde mkt, som stressade upp mig så in åt helvete.. och ingen annan gjorde det lättare heller genom att tjata)
Iaf, ska inte gå in på de nu.. vad jag tänker på är att gravidhormoner är SKIT! Hatade och hatar dem fortfarande.
dem kan verkligen få en människa att nå båtten, har aldrig varit så arg i hela mitt liv som jag var dem månaderna.. men jag tänkte alltid (och sa alltid till marcus som led för min ilska haha) att det kommer försvinna så fort min bebis kommit.. de flesta gjorde de, men tror fan några fortfarande är kvar. haha lr så beror det på en helt annan sak.. höhö. Men blir sur för småsaker, inte på exakta samma sak, men jag kan bli galen för ingenting. usch, hatar att vara arg.. hatar att hata, och ibland hatar jag att jag älskar. Men det är en helt annan femma!
ne nu ska jag inte bli sur på mig själv för mina humörsvängningar. ska dricka cola ist